Körekord men inte ett spår i sikte

Även denna morgon var vi ganska sega då alla portarna ut ifrån skidområdet var stängda och troligen även toppliftarna p.g.a. de väldigt håra vindarna. Men till slut packar vi ryggsäkarna för att ta oss till backen. Var inte med några strörre förhoppningar om någon bättre åkning och när vi kommit fram till gondolen så fick vi en chock över längden på liftkön. Längsta kön hitills och inte blev det bättre när vi kom upp och såg att kön var om inte ännu värre till nästa lift. Men vi åkte ut mot Hanazono för att kolla om det gick att hika upp ifrån transporten som vi i normala fall kommer ner på och tar tillbaka till backen. Då allt ovanför var stängt och vi var ensamma om denna ide hade vi allt för oss själva än om snön varken var av någon högre kvalite eller kvantite. Dock för första gången så rådde ett lugn tack vare vetskapen att det mest troligt inte skulle komma någon ovanifrån så nu hade vi verkligen tid att kolla efter fotomöjligheter. Däremot tar allt desto längre tid då så fort vi hittat något måste hika upp för att kunna ta några bilder men var desto roligare. Dagen försvan snabbt och nu är det dags att tömma kylskåp och städa ihop för att byta boende imorgonö. Då vi tyvär inte ska bo i vårat lyxiga hus resten utav tiden utan nu blir det till att dela på ett rum i ett backpackers.


(Öpnnas i nytt fönster)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0